2010-07-24

Inception

Igår slutade jag jobbet klockan fem och möttes upp av Michaela i Forum. Vi spatserade lite i butiker och åkte vidare till Sickla där vi gjorde detsamma i någon timme. Därefter tog vi varsin burgare på Texas Burger och sköljde ner den med en Coors Light. Vi strosade runt lite mer och dödade lite tid innan vi strax efter åtta hämtade ut biobiljetterna vid Filmstaden. Det var premiärdagen för Inception och när vi mötte de som kom ut från 18:00 föreställningen verkade de ganska tagna.

Cirka två och en halvtimme senare så förstod vi varför och det var verkligen en film där man inte kunde slappna av för en sekund. Koncepten med "extraction" och "inception" av drömmar fastnade häpnadsväckande fort och man kunde lätt skilja mellan de olika drömnivåerna. En grym film helt klart och Nolan fortsätter att glänsa. Nog det bästa jag sett på ett år (sedan Inglorious Basterds? (eller Moon och Fantastic Mr. Fox?)) och den landar nog med säkerhet bland topp tio.

2010-07-12

Peace & Love

Den 28:e juni åkte vi som sagt direkt till Borlänge från Alebo. Det gick ruggigt smidigt att köra via Gävle och vi stannade i Falun för att besöka Systembolaget. När vi sedan kom till armbandsutlämningen var det inte mycket kö att prata om och vi arrangerade det logistiska med mina bröder och några vänner på plats. Vi tog tag i all packning vi kunde bära och köade in på campingen. Vi trotsade alla direktiv från västbärande funktionärer och hittade en ledig plats i skuggan (notera att klockan var kanske 15:00). Vi smällde upp tälten, drog igång festivalstereon (se tidigare inlägg) och öppnade de första ölen. Stämningen var på topp och vi satt mest och tog det lugnt i Simons, Saschas, Marcus, Jennifers och Antons 12-manna tält. Precis efter tolvslaget överraskades jag med "ja må han leva" från en spontan-ensemble och vipps vupps var man 24 år gammal.
På tisdagen väcktes vi av att det var mer än 30 grader i tältet klockan halv åtta på morgonen. Så det var bara att gå upp och sätta sig i solen. Till kvällen anslöt sig Nicket och Norma till campet som vid detta laget måste ha vuxit till kring 15 personer. Mer öl och musik i goda vänners lag.

Onsdagen var den första dagen med schemalagda konserter. Vi började dagen med att besöka badhuset och åka de extremt roande vattenruschkanorna. Detta var min och Mickis första riktiga dusch på 10 dagar och 10 minuter i jacuzzin gjorde verkligen susen. Under dagen kom några skvättar regn, bland annat mitt under Julian Casablancas konsert på Fantasia scenen. Detta var den första konserten vi såg och betyget får bli helt okej. Vädret trotsades med poncho men varför arrangörerna placerat scenen i uppförsbacke och hängt skärmarna så lågt det går förstod vi oss inte på. Vi såg Mika ifrån öltältet och begav oss sedan tillbaka till Camp Kött.

Det var på torsdagen som allvaret började och huvudattraktionen var Them Crooked Vultures som invigde Utopia scenen klockan vid 21:00. Innan det såg vi ett roligt Hoffmaestro, ett nonchalant och barnförbjudet NOFX och ett mysigt The Kooks. TCV-spelningen var grymm och Dave Grohl var som en maskin bakom trumsetet i knappt 90 minuter. Alla som hade förväntat sig covers från till exempel Zeppelin, QOTSA eller Foo Fighters blev besvikna för det fanns det helt enkelt inte utrymme för. Sedan gick vi och svalkade oss med några 45-kronors, 33 centiliters Norrlands Guld i öltältet medans Robyn intog scenen på Fantasia. Vi satt i några timmar och gick hem till campet när Kent började lira.

På fredagen väcktes vi också utav solen och bestämde oss för att gå till en sjö för ett dopp. Norma ledde vägen och vi i vår stora grupp kom fram kring lunch. Vattnet svalkade rejält (Dalaälven) och gänget splittrades för besök till Systembolaget o.s.v. Sen fastnade vi lite i campet och jag hörde bara de sista låtarna av Billy Talent när vi kom till festivalområdet. Vi gick in i första fållan på Lily Allens konsert, som jag inte blev särskilt imponerad av, med undantag för hennes avslutning med Not Fair. Även Patti Smith sågs från öltälten men som kompensation blev det en hel del dans och röj till Hives senare på kvällen. Howlin Pelle lämnar ingen besviken och Europe därefter kändes bleka nog att prioritera öl i pet-flaska framför. Vi såg kanske fem låtar av Ark innan vi bestämde oss för att gå tillbaka till tälten. Kvällen hade blivit lite dystrare efter korrespondent besked från campet att all dricka blivit stulen ur ett av våra tält. När vi kom tillbaka upptäckte vi att tjuven även skurit sig in i mitt och Michaelas tält och tagit all vår öl, en mobil och mp3-spelare. All packning låg utspridd och en liten blodfläck fanns på en luftmadrass. Motivationen gick liksom ur kvällen och vi fick städa upp efter jävelen.

Under lördagsmorgonen bestämde jag och Michaela oss för att vi fått nog av festival för i år. Jag var grymt trött och eftersom jag redan sett: Johnossi, Mando Diao och John Fogerty förut, så kändes det som att Jay Z var en förlust man fick ta. Blåste 0.00 promille och packade ihop allt och begav oss till bilen. Även Mikaela följde med i bilen och vi tog en liten omväg förbi Lager 157 i Sågmyra. Vi fyndade lite skor, t-shirts och någon jeans-skjorta m.m. Sedan tog vi sikte mot Gävle och hemresan via E4:an var måttligt rolig att köra i värmen. Vid klocken halv sju var vi hemma och duschen var det första som besöktes.


2010-07-06

Midsommar i Hälsingland

Vi åkte som sagt upp till Hälsingland den 20:e juni och spenderade midsommarveckan där innan vi åkte direkt till Peace and Love i Borlänge. I början på veckan tog vi det bara lugnt och fiskade och åkte på lite utflykter till metropoler som Söderhamn och Hudiksvall. Vi brottades med gräsklipparen som vägrade fungera och fick till slut en hyffsad gräsmatta i alla fall. Detta var lagom till när mamma och Janne anslöt sig på torsdagsförmiddagen. Därefter följde ännu mer av ingenting. Kvällsdopp för att göra sig ren i sjön och åttondelsfinaler i VM-fotbollen stod till exempel på agendan. På självaste midsommar fortsatte vi i samma anda och gjorde allt väldigt enkelt för oss. Det gamla vanliga med sill, nubbe, öl och den traditionella förflyttningen inunder tak. På söndagen kom även Maria upp och vi käkade mycket goda korvar och kött till middag med fyra stycken såser. Sedan åkte vi alltså på måndag-morgonen, via Gävle, mot Borlänge.

Festivalstereon

För några veckor sedan kom jag på idéen att bygga mig en liten musikmaskin i syftet att fylla tomrummen innan och mellan konserterna på den annalkande Peace & Love festivalen. Jag läste på lite och ju mer jag grunnade desto intressantare blev det. I början på juni började jag leta delar och någon vecka efter det beställdes en förstärkar-byggsats från 41hz.com. Det blev en så kallad T-amp, närmare bestämt en AMP6-Basic, som är erkända för att vara så strömsnåla som det bara går (upp emot 88% effektivitet) och samtidigt ge ett riktigt bra ljud. Jag gick förbi jobbet med en lång inhandlingslista och började löda ihop min förstärkare. Samtidigt damp det ner avi:n om koaxialhögtalare i brevlådan och jag bestämde mig för att fästa två stycken 4" på sidorna av en CD-förvaringslåda och två stycken 5,25" på fronten.

Efter några dagars pyssel hade jag i alla fall fått ljud ur förstärkaren som drivs av 9 st R20-batterier (9*1,5 = 13,5V (strax över 14V nya och 9V förbrukade)). Jag började meka in allt i lådan som var lättare sagt än gjort, men det fick ta sin lilla tid. Förstärkaren skruvade fast i sin lilla aluminiumlåda som fördelar värmen bra och skyddar det viktigaste.
När allt var monterat hände det som inte fick hända. Det var bara ena kanalen som lät! Efter felsökning försökte jag åtgärda lite chassikontakter och lödningar på själva audiokablarna, men när man växlade kanaler o.s.v. så kvarstod symptomet. Så det var bara att riva upp förstärkaren och felsöka ner inpå minsta lödningen. Det visade sig att det var en av de svarta dioderna som glappade (snett uppåt vänster från batteriadaptern och intill säkringen) och när man tryckte ner den under drift så vaknade även den andra kanalen. Fram med lödkolven.

Tog med all utrustning upp till Hälsingland när vi åkte dit den 20:e juni och fixade det sista på plats. Rev i frustration ut chassikontakten och drog sladden hela vägen in till förstärkaren (med en knut som dragavlastning ;)). Men sen spelade den! Till en början var den ett riktigt monster med ganska kraftig diskant, men nu efter lite inspelning så har den mjuknat rejält. Låter faktiskt helt klart godkänt och man kan spela på rätt högt. Ska dock staga upp bakstycket lite som började vibrera lite för mycket vid högre volymer, som märktes under festivalen. Annars har den gjort sitt jobb med bravur. Speciellt eftersom den nu efter ca 25-30 timmars spelning fortfarande drivs av samma uppsättning alkaliska batterier!