Förr-förra helgen var jag i Milano med min far och mina bröder, och detta ska självklart förevigas här! Jag blev upphämtad på Ornövägen precis klockan 12:50 av pappa och Anton, och sedan åkte vi vidare mot Kocksgatan och plockade upp den sista brodern. Iväg mot Arlanda och med gott om tid tillgodo var vi incheckade och passerade säkerhetskontrollen. Efter lite strosande i tax-free:n hittade vi en bar och tog den första ölen. Om jag inte minns fel så lyfte Lufthansa planet på utsatt tid mot München och efter knappt två timmar landade vi på vårt stopp i Tyskland. Vi åt god pasta till middag på flygplatsen och tog några öl till i ett kafé intill gaten. Det hade börjat skymma så vi såg inget av alperna men landade vid klockan tio på kvällen i Milano. Vi hittade en taxi som körde i 170 till hotell Scandinavia. Vi lämnade väskorna på rummet och blev hänvisade av receptionisten till en pub som hette Stalingrado och som låg något kvarter bort. Där blev det några öl till, tillsammans med lokalbefolkningen, och självklart visades fotboll på TV:n.
Dagen efter ställde vi klockorna på nio och gick ner till en jättegod "continental breakfast". Efter lite övertalning från pappa släppte receptionisten ifrån sig biljetterna till dagens fotbollsmatch som hör och häpna låg undanlagda i hans namn (vilket var helt enligt rutinerna). Vi köpte varsin envägsbiljett till spårvagnen och åkte in till city. Första stoppet fick bli Milanos Duomo, en jättestor katedral som mest påminde om någon kuliss ur Sagan Om Ringen. Eftersom det var söndag så pågick en gudtjänst men vi turister fick cirkulera i bakgrunden och vi fortsatte vidare till de fina butikerna runtomkring. Vi gick upp i ett varuhus, tog en öl med tillhörande tilltugg, och bestämde oss för att ta oss mot San Siro med gott om tid tillgodo för att kunna äta lunch.
Vi åkte till tunnelbanestationen som hette Lotto och vandrade längs med muren kring hästkapplöpningsbanan som var beprydd med grafitti och aldrig tycktes ta slut. Italienresan första pizza förtärdes och vi gick vidare in på området kring San Siro. Efter lite om och men hittade till våra platser längs med långsidan och insåg att vi satt 100m från Inter klacken. Matchen började nästan direkt och solen hade passande tittat fram. Känslan var extremt mäktig och på gränsen till overklig. Inters supportrar spädde på stämingen rejält och vi uppskattade det till ca 40 000 åskådare på arenan. Nere på planen sprang Sneider, Maicon och Nagatomo bland andra och helt plötsligt kändes inte utsparkarna lika onaturligt långa som de gör på TV. Vi hade en vadslagning på resultatet och när domaren blåste av matchen dryga 90 minuter senare så blev jag 30 euro rikare eftersom Inter hann vända 0-1 till 2-1.
Vi letade oss ut ifrån arenan och började gå i den riktning vi trodde att hotellet låg åt. Under ett snabbt stopp på en bensinmack hann några av oss tömma blåsan och varsinn "färdöl" inhandlades. Vi hittade en buss som tog oss någon kilometer närmre hotellet men klev av något för tidigt och fick knata sista biten. En snabb dusch och ett ombyte på hotellet gjorde att vi var redo för den, enligt receptionen, genuina italienska restaurangen några kvarter ner. Vi beställde in lite gott och blandat till förrätt och en flaska rött att dricka. Jag och Simon valde en urgod risotto som huvudrätt och vi alla blev oförskämt mätta. Efter en liten promenad så konstaterade vi att Stalingrado var stängt, vilodagen till ära, och hamnade av en slump på klassisk kombination av: pizzeria, tobaksaffär, kafé och bar. Eftersom jag vunnit vadet så kände jag mig tvungen att beställa varsinn öl som tröst. Vi blev serverade fyra gigantiska Heineken för 20 euro men till vår förvåning även ett uppsjö av matrester och snacks. Något tagna av en fullspäckad dag så återvände vi till hotellet och slocknade direkt någon gång kring midnatt.
På måndagen upprepade vi både frukosten och spårvagnsfärden in till city. Vi gick lite mer målmedvetet omkring i butiker och jag letade lite halvt efter ett par skor. Allt var fruktansvärt dyrt men det märktes att man var i ett mode-mecka när man till exempel besökte övervåningen på Armanibutiken eller blev följd av vakter inne hos Prada.
Vi hittade ett litet hak där vi åt en hyffsad lunch och tog några öl. Det regnade en del men vi gick vidare upp mot ett gammalt slott, med tillhörande mur, vallgrav och park, vid namn Sempione. Det var rätt mäktigt och Milano-veteranen till pappa hade aldrig varit där förut. Vi gick igenom parken och bågen: Arco Della Pace och kom till en spårvagnstation som vi konstaterade skulle ta oss närmre hotellet. Denna spårvagn var riktigt gammal och vi åkte med några kvarter, alltför att vila våra (vid detta laget) slutkörda ben och fötter.
Vi beställde en taxi till flygplatsen från hotellet med några timmar tillgodo, och droppade av bagaget vid SAS disken. Simon höll på att fastna i säkerhetskontrollen (måste varit den konstiga mössan mitt på huvudet), men när vi alla var igenom så hittade vi en liten foodcourt där vi käkade. Jag brände en dryg hundring i tax-free:n och kompletterade den tidigare inköpta parmesan-osten, olivoljan och flaskan gin med en spexxig flaska Absolut och lite choklad. Nu var mina euro slut men det gjorde absolut ingenting, snarare perfekt timing då det var dags att bege sig mot gaten. En sista öl hanns med innan planet lyfte enligt tidschemat vid klockan nio. Flygresan hem gick rekord smidigt och kaptenen flög in en halvtimme i medvindarna. Strax efter 23:00 landade på ARN och fick bagaget snabbt. Transfer till långtidsparkeringen och pappa körde oss mot ett valborgsfirande Stockholm. Simon och Anton hoppade av vid Kocksgatan och möttes av ett stort och väldigt glatt gäng som välkomnade oss alla hem. Volvon styrdes mot Orminge och jag släpptes av hemma mitt i arbetardagens (1:a majs) första timme.
Allt som allt en perfekt liten weekendresa i pappas regi, som om han mot förmodan hittar hit ska ha ett stort tack! Inte nog med att det var min första resa av denna korta och intensiva typ (som gav mersmak), utan det var även mitt första besök till Italien. Ett mycket trevligt land som på ett bra sätt krossade mina förväntningar om att det skulle vara ett nordligare Grekland. Och vem vet om Zlatan stannar ett tag till kanske vi hinner ner för att även se AC Milan sparka boll på San Siro.
