Eniros skattjakt

Eftersom jag ligger nerbäddad i dunderförkylning så gör jag vad jag kan för att få stimulering, och igår innebar det att falla för uppmaningen i Eniros jättekampanj och gå in på deras hemsida. Reklamfilmen rullar ju med 3 minuters-intervaller och är svår att ignorera. Det var dock inte halvkilot guld som lockade utan snarare nyfikenheten.

Väl inne på sidan så börjar jakten med lite gåtor som ger tipps om hur man ska ta sig vidare med hjälp av Eniros alla sökverktyg och kartor o.s.v. Man fastnade rätt fort och fick flashbacks till gamla äventyrsspel. Måste säga att det är ruggigt kul och jäklar vilken bra kampanj. Inte nog med att de fulkommligt suger in folk i mysteriet, utan de introducerar hur man använder deras olika verktyg till massorna.

Satt nästan i 3 timmar igårkväll och måste erkänna att jag fick leta rätt på hjälp med två av gåtorna. Till de som ska testa kan jag bara förvarna, utan att spoila, att man verkligen ska lyssna på vad Hoa Hoa säger "på spåret". Fokusera på hans sista riktiga ledtråd om destination, men ignorera det allra sista som sägs baklänges. Sen har Eniro enligt min mening gjort det ruggigt svårt där de säger att man ska hitta tvillingarna. Det man istället ska göra är att följa ledtråden som står precis under detta, för att överhuvudtaget kunna hitta tvillingarna. Jag har kommit så långt det går och man får uppmaningen att invänta en reklamfilm som kommer att sändas i TV, för fortsättningen.

Bowling och ockupation

I lördags blev det en heldag som jag tyckte var värt att nämna. Det hela började med att jag skjutsade mamma och Janne till Arlanda och mot flyget till Turkiet. Därefter vände jag hemåt igen och plockade upp Michaela strax innan tio och fortsatte mot Ikea i Kungens Kurva. Vi har blivit proffs på Ikea-besök och ingen tid slösades bort. Det blev en del små och tråkiga grejer som finansierades med presentkort och trisslottsvinster. Vi åkte hemåt och plockade upp lite packning hos Simon och Sascha på vägen. De tänkte nämligen passa på att temporärt flytta in på Högåsen, nu när det står tomt en vecka. Vi stämde av att bowlingen var bokad på Imperial Lanes till klockan 18:00 och vi hade tre banor till vårt förfogande.

Vi åkte hem och pillade lite med Ikea-varorna som självfallet vägrade att vara lättmonterade. En tumm-blåsa senare och halvvägs färdiga gav vi upp och åkte till Högåsen och hämtade upp Marcus, Anton och Nicket. Jag gjorde det enkelt för oss genom att agera chaufför och väl framme vid Sickla mötte vi upp med resten av gänget. Jag, Marcus och Nicket hamnade på den dominerande banan och jag överraskade med en inledande strike efter minst 5 år uppehåll från bowlingen. En god tallrik med nachos beställdes in och alla fick avnjuta öl förutom jag. Spelet gick upp och ner men Sascha och Simon hängde även poängmässigt på oss vid bana 6. Efter två serier tror jag att det totalt slutade: 1. Simon, 2. Jag, 3. Sascha/Marcus.

Vi åkte sedan mot Högåsen och började blanda oss lite drinkar. Bussfolket anslöt sig med flera som hade fått nys om ockupationen. Vi spelade lite charader och Singstar men Guitar Hero lös med sin frånvaro under hela kvällen. Folk kom och gick och det var mycket trevligt. Strax efter klockan ett valde jag att vara nöjd med kvällen då det vankades jobb dagen efter och det blev 496:an hem till Orminge.

Wolfmother på Berns

Igår var det dags för måndagsäventyr i form av Wolfmothers efterlängtade spelning på Berns. Gav bort biljetter till brorsorna i julklapp och Emil hakade också på. Sällskapet växte sen lite ytterliggare då bland annat Sascha och Johannes också hade skaffat biljetter. Jag och Emil synkroniserade i alla fall bussar och åkte in mot staden klockan sex igår. Vi gled in på Babylon och åt en mycket god middag som sköljdes ner med lite måndags-öl. Jag valde speciella piroger som var jättegoda och Emil högg in på lammracks. Därefter mötte vi upp gänget i tunnelbanan och tog sikte mot Berzelii park. Vi ställde oss och frös i kön samtidigt som vi höll tummarna för Marcus som jagade biljett, ett tillsynes omöjligt projekt.

Vi gled in och tog en öl i väntan på att bandet skulle gå på. Istället dök något flummigt förband upp och rockade loss. Lät riktigt bra och lite Doors influerat, men jag störde mig lite på frontmannen som ibland verkade vägra hitta någon takt med tamburinen. Oväntat nog anslöt sig också Marcus som hade haft ett helt otroligt flyt med biljetten. Tydligen hade någon i skrikit ut och att han hade en biljett till övers. Varpå Marcus självklart svarat ja och till sin förvåning fått biljetten helt gratis (trots att samariten hade blivit erbjuden 500:-)!

Sen gick i alla fall Vargmamman på scenen och inledde starkt med Dimension. Mäktiga mellanspel/solon och en helt otrolig setlist med tanke på att bandet bara har släppt två skivor i sin karriär. Allt kändes igen som om det vore från "Greatest Hits"-album, men bäst var nog Colossal, 10 000 Feet och Joker And The Thief enligt min mening. De lirade i knappt två timmar och var klara kring tolvslaget. Jag och Emil hämtade upp jackorna och gick mot Slussen medans andra drog vidare.