Wolfmother på Berns

Igår var det dags för måndagsäventyr i form av Wolfmothers efterlängtade spelning på Berns. Gav bort biljetter till brorsorna i julklapp och Emil hakade också på. Sällskapet växte sen lite ytterliggare då bland annat Sascha och Johannes också hade skaffat biljetter. Jag och Emil synkroniserade i alla fall bussar och åkte in mot staden klockan sex igår. Vi gled in på Babylon och åt en mycket god middag som sköljdes ner med lite måndags-öl. Jag valde speciella piroger som var jättegoda och Emil högg in på lammracks. Därefter mötte vi upp gänget i tunnelbanan och tog sikte mot Berzelii park. Vi ställde oss och frös i kön samtidigt som vi höll tummarna för Marcus som jagade biljett, ett tillsynes omöjligt projekt.

Vi gled in och tog en öl i väntan på att bandet skulle gå på. Istället dök något flummigt förband upp och rockade loss. Lät riktigt bra och lite Doors influerat, men jag störde mig lite på frontmannen som ibland verkade vägra hitta någon takt med tamburinen. Oväntat nog anslöt sig också Marcus som hade haft ett helt otroligt flyt med biljetten. Tydligen hade någon i skrikit ut och att han hade en biljett till övers. Varpå Marcus självklart svarat ja och till sin förvåning fått biljetten helt gratis (trots att samariten hade blivit erbjuden 500:-)!

Sen gick i alla fall Vargmamman på scenen och inledde starkt med Dimension. Mäktiga mellanspel/solon och en helt otrolig setlist med tanke på att bandet bara har släppt två skivor i sin karriär. Allt kändes igen som om det vore från "Greatest Hits"-album, men bäst var nog Colossal, 10 000 Feet och Joker And The Thief enligt min mening. De lirade i knappt två timmar och var klara kring tolvslaget. Jag och Emil hämtade upp jackorna och gick mot Slussen medans andra drog vidare.