Efter 3,5 timmars omtumlande färd "hem" till Åkersberga från Kista så kan man inte göra annat än att pusta ut. Resan, och äventyret (som man väl får kalla det), innehöll allt från tunnelbane-frenesi till medtrafikanter ner i diket intill. Men med vinterdäck och hoppet i behåll kommer man långt. På bilden: Michaela och Emelie som ändå orkar med rökpaus i nysnön.
5 kommentarer:
snälla säg nu inte att din tös röker utan att det var emelie som puffade på giftpinnen! annars får du allt ta och styra det där beroendet, basta.
nu återgår jag och frej till gemandet, det börjar faktiskt släppa för den här gången, äntligen vann vi =)
tjil
Tyvärr båda parter.
Vilken gema är det mån tro? Nu blir jag nyfiken.
buuh! det var dåligt
kanske inte så mkt att göra åt dock så struntsamma.
vi lirar fortfarande cs =)
1.6, så allt är precis som vanligt. dock lirar vi bara på spelarenan.se så allt är lite lättare nu än förut, loggar bara in och lirar (läs: förlorar) ngra matcher. annars hade vi aldrig gjort det, sitta o irca fram nåt shit och tillhandahålla server och ... nej det går bort.
still going strong you know, keeping the spirit alive! old LoS-spirit.
fortfarande kul efter sju år, helt sick!
Haha underbart med CS :P Herregud vilka minnen...
Har hört att scenen fortf var vid liv, men trodde det var en myt :P But now I kno!
kostrochfentforthewin!
tänk dig om kontakten håller och vi skulle ses nån dag över en middag med familjerna:
"well son, innan jeppe här blev flygplanskonstruktör för boeing hängde ju vi tillsammans och drog ngra pcws nere i en källare på odengatan. tider du. lr vad säger du din gamla gök! *buff buff på j* det var la kul!"
.. sen fortsatte jag och frej spela fem år till efter det men det är en annan femma, still going strong you know!
nä den biten skulle jag nog utelämna =)
så här kan man förstås tänka om de flesta i vår polarkrets då vi hängt med mer lr mindre samma lirare sedan högstadiet och det känns inte som att det kmr sluta än iaf, men det är en annan tia
Skicka en kommentar